Sunday it is, och jag vaknade för ca en timme sen. Inte bakfull alls trots att jag var dyngrak igår. Kvällen blev fiasko. Kunde lika gärna ha stannat hemma med lite bärs med Erica. Från och med nu ska jag (jag vet att jag har sagt det förr och kommer säkerligen säga det igen) men nu SKA jag alltid lyssna till magkänslan. Den har alltid rätt. Jag var inte på topp ïgår alls, men jag gjorde mitt bästa. Var trevligt hemma hos helena och seebääs, vi sjöng och hade skoj, sen gick vi ut. Sara-jävel glömmer sitt kort och sitt leg i andra jackan upptäcks det efter att vi tjaffsat lite om vart vi skulle gå ut. Idag ser jag det lite som ett tecken. Det var inte meningen att jag skulle ha gått ut, jag skulle ha stannat hemma med Erica och gått till vårat hak istället.

Dessutom har jag mer hemlängtan nu än nånsin. Jag är så sjuukt uttråkad. I början under min depp-period så hittade jag små saker som gjorde mig glad. Jag shoppade. Godiset la jag av med då det bara skulle bli mera deprimerande och jag skulle bli mer fet än jag redan är, så då blev det sushi :)
Det blev lite dyrt och jag föråt mig, så jag började shoppa kläder och krämer som jag är gaarn i. Krämer alltså.

Nu funkar inte det heller längre. Ingenting kan få mig glad längre känns det som.
Men jag får göra det bästa utav situationen här. Det är som sagt inte för alltid som jag ska bo i Oslo utan bara tills saker ordnar upp sig för mig.

1. Rava mig iväg till SATS. Att röra på sig gör humöret gladare.
2. Börja sjunga igen, det är också endorfin-frigörande. Bara två gator bort, inga pengar.
3. Börja på det nya jobbet, det kanske är UNDERBART kul? :P
4. Hitta på saker med Erica. Inte bara vara hemma och uggla.

Nu ska jag tvätta bort mitt Joan Collins/alexis ansikte och gå ut och säga hej till Erik som kommer från Sverige. Och ikväll ska jag och N på bio :)

Ciao!

 

Jag är dock inte lika snygg som hon. En blandning mellan henne och en med corpse paint haha.

Nog mer lik han! (för övrigt är bilderna hittade på google)